Gustaf Wingren (1910-2000) var professor i systematisk teologi i Lund åren 1951-77 och är fortfarande en av Sveriges internationellt mest kända teologer. Han var inte bara en av världens främsta experter på kyrkofadern Irenaeus och reformatorn Martin Luther utan framför allt bibelteolog. Hans drivkraft var viljan att ge en bibliskt grundad och samtidigt verklighetsnära tolkning av den mänskliga tillvaron och klargöra hur evangeliet om Kristus talar rakt in i allas liv. Erik Aurelius bor i Lund, han har tidigare varit biskop (...) i Skara stift och dessförinnan professor i biblisk teologi vid universitetet i Göttingen. Det Wingren har skrivit är laddat med energi. Språket är glasklart och medryckande, ofta med pregnanta formuleringar som fastnar i minnet. Det har bidragit till att ge hans böcker många läsare. Nu utges för första gången ett samlat urval av hans bibelteologiskt inriktade artiklar som tidigare publicerats på olika håll. Efter en inledande framställning om Gustaf Wingrens bibelteologi, författad av Erik Aurelius, tar de olika kapitlen i boken upp ämnen som problemet och poängen med att Bibeln har ett gammalt och ett nytt testamente, Kristi uppståndelse som evangeliets seger över livets krav, innebörden i den kristna friheten, evangeliet och staten, diakonins teori och praktik, Guds Ande i naturen och människolivet. (shrink)

Respublica literaria, eller de lärdes republik, är ett begrepp som framför allt förknippas med de nya former för vetenskaplig kommunikation och lärda nätverk som introducerades vid slutet av 1600-talet och som sedan kom att spela en betydelsefull roll i 1700-talets intellektuella värld. Denna tänkta gemenskap av lärda är central för vår förståelse av den tidigmoderna epokens idé-, kultur- och vetenskapshistoria. Lärdomsrepubliken var ett ideal för de lärdas verksamhet, ett slags kunskapsproducerandets utopi, där den ideala kommunikationen präglades av jämlikhet, rationalitet och (...) filosofisk frihet, ofta i tydlig och uttalad kontrast mot en mer krass verklighet där de lärdas gemenskap tvärtom byggdes på en grundval av politiska, ideologiska, ekonomiska och religiösa intressen. I Lärda samtal behandlas vitt skilda aspekter av begreppet respublica literaria, dess kommunikation och dess materialitet: det handlar om den lärda republikens statsskick, de lärdas institutioner och praktiker, seder och bruk, uppfostran genom samtal, kvinnors och barns plats i republiken, och mycket mer. Boken är en festskrift till Erland Sellberg, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. (shrink)

Följande artikel under temat “Etikbølgen i yrkesutdanning og praksis” beskriver och diskuterar etik och juridik i läraryrket med utgångspunkt i det dilemma som lärare själva anser vara ett av de svåraste enligt två svenska empiriska studier – att ingripa mot en kollega som handlar etiskt klandervärt mot elever. Artikeln diskuterar vidare den dygdetiska kritik mot regeletik som förekom vid tillkomsten av de etiska principerna. Vidare pekar den på de problem som följer av att lärarna är föremål för en tilltagande juridifiering. (...) En våg, en bølge, kan beröra endast ytan som en krusning eller vara en djupgående och energirik rörelse. För att använda den aktuella metaforen på mitt studieobjekt skulle jag vilja påstå att diskussionen av lärares yrkesetik och medvetenheten om svenska lärares etiska riktlinjer utvecklades till en våg av endast blygsam storlek. I dagsläget har den ersatts av en juridisk våg med stor kraft.Nyckelord: etik i läraryrket, etiska dilemman, juridifiering av lärarpraktikenEnglish summary: Teachers’ ethical dilemmas and the juridification of the Swedish schoolIn this article, ethics and law in the teaching profession are described and discussed, starting with the ethical dilemma that teachers point to as the most difficult, according to referred empirical studies – intervention when a colleague acts in an ethically incorrect way towards students. Furthermore the author discusses the critique coming from virtue ethics in relation to ethical principles and shows that even Aristotle suggests ethical principles under certain circumstances. Swedish teachers’ ethical principles had very little time to be achieved before an increasing juridification of teaching took place. This phenomenon is discussed in terms of professional autonomy and professional judgement. (shrink)

Artikeln undersöker hur frågor om finlandssvenskhet och judiskhet kopplas samman, kontrasteras och diskuteras i intervjuer med personer som – på skiftande vis – identifierar sig med bägge identitetsmarkörer. Artikeln söker svara på frågan hur det svenska i Finland uppfattas av intervjupersonerna: rymmer detta också det judiska och känner de sig hemma i den föreställda finlandssvenskheten? Med vardagsreligiositet (_vernacular religion_) som analytisk ram söker artikeln belysa de svåra val som uppkommer i vardagen för personer som vill leva judiskt på svenska i (...) Finland idag, samt lyfter fram hur finlandssvenska kulturtraditioner värnas och förs vidare i judisk tappning i dagens Finland. (shrink)

I denna artikel kommer jag att ge en översikt över olika argument som ger stöd för slutsatsen att biologisk mångfald per se är värdefullt och bör bevaras. Ett vanligt argument vilar på premissen att biologisk mångfald har egenvärde, men premissen är svår att göra rimlig och får lätt kontraintuitiva följder. Utöver det kommer jag även att kritiskt granska instrumentella värden, relationella värden, och vad som här kallas ’miljöspecifika’ värden. I den sistnämnda kategorin ingår begrepp som naturlighet och naturvärde. Dessa definieras (...) ofta med ’frånvaro av avsiktlig mänsklig påverkan’ som ett nödvändigt villkor. Det kan finnas goda skäl att nyansera såväl instrumentellt värde som definitionen av naturvärde för att tillåta mänsklig påverkan som främjar biologisk mångfald utan att en värdeminskning sker. (shrink)

Den här uppsatsen handlar om allmänna eller generella eller universella normer och strukturen hos normativa system. Allmänna normer är normer som uttalar sig om alla entiteter eller individer eller fenomen av ett visst slag. Men vilken logisk form har de? Kan de användas för att härleda andra generella normer och normer som handlar om enskilda individer? Det tycks förekomma åtminstone två olika typer av föreskrifter av denna typ: normer där vi kvantifierar över handlingar eller beteenden och normer där vi kvantifierar (...) över personer, människor eller levande eller medvetna varelser. I den här uppsatsen undersöker jag den logiska formen hos dessa. Jag koncentrerar mig på den senare typen och visar hur det är naturligt att använda en kvantifierad deontisk logik för att symbolisera föreskrifter av detta slag och förstå deras logiska form. Jag beskriver hur det är möjligt att använda allmänna normer för att härleda andra allmänna eller partikulära normer och hur man med hjälp av en eller flera allmänna föreskrifter kan bygga upp ett helt normativt system. (shrink)

Liv är ett centralt begrepp inom många forskningsområden, exempelvis inom biologi, astrobiologi, kemi och medicin, såväl som inom juridik, teologi och filosofi. Liv är också ett centralt tema i konsten. Det behandlas och begrundas i åtskilliga konstverk, i dikt, roman och film. Hur vi skall förstå, värdera och skydda livet, är oerhört fundamentala frågor. I framtiden kommer dessa frågor att bli än svårare och om möjligt ännu viktigare. Forskargrupper från hela världen arbetar idag med att skapa liv i laboratoriet, leta (...) efter liv i rymden och förse maskiner med egenskaper som tidigare bara har varit förunnade levande varelser, och utvecklingen går fort. Det är viktigt att vi samtidigt funderar över de utmaningar som detta innebär. Det kommer att ta tid att hitta sätt att leva i en värld där liv finns i former vi idag knappt kan föreställa oss och där gränsen mellan levande varelser och maskiner blir alltmer suddig. De beslut vi fattar idag kommer också att påverka utvecklingen inom samhälle, forskning och utveckling under lång tid framöver. -/- Den här boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet. Tolv forskare från lika många discipliner har ingått i projektet. Syftet har varit att belysa utmaningar som följer med utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv. Det tvärvetenskapliga angreppssättet har gett oss möjlighet att belysa frågorna från alla upptänkliga vinklar, men också att hitta helt nya kombinationer av metoder och synsätt. Med tanke på livets mångsidighet och stora betydelse ur så många olika perspektiv, har detta grepp varit helt nödvändigt. -/- Vår förhoppning är att boken skall inspirera till nya tankar och diskussioner om liv. Boken vänder sig både till de som redan är intresserade och de som ännu inte har börjat fundera kring de utmaningar som utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv innebär. (shrink)

Syftet med artikeln är att diskutera organiseringen av svensk nanoteknik och varför denna skiljer sig från de länder inom vilka det sker en mer sammanhållen aktörsmobilisering kring nanoteknik, och där tillväxtfokus i högre grad än i Sverige integreras med fokus på miljö och samhällsmässiga aspekter. Utvecklingen av svensk nanoteknik visar att vetenskaplig effektivitet inte nödvändigtvis betyder att frågor om innovation eller effekter av denna innovation också hanteras effektivt. Stora vetenskapsprogram drivs utan samordnande hantering av nanoteknik som innovationsobjekt. Forskning om miljö (...) och samhälleliga aspekter sker i liten skala och utan tydlig koppling till nanoteknikens innovationssystem. Förklaringar söks i den svenska modellens implikation för FoU i allmänhet och nanoteknik i synnerhet. Modellen är centrerad kring storindustrins behov och har sitt fokus på expertis. Sammantaget har Sverige haft svårt både att hantera nanoteknik som utvecklingsprojekt och att bredda diskussionen kring nanoteknik som samhällsprojekt. (shrink)

Complete works of 3rd Rdo Grub-chen ʼJigs-med-bstan-paʼi-ñi-ma, 1865?-1926 on Rñiṅ-ma-pa doctrines, Buddhist philosophy and rituals text.

Artikelns utgångspunkt är att dagens biomedicinska samhälle ger upphov till frågor om teknikens möjligheter och risker. Avstamp tas i Ulrich Becks diskussion om att dessa motpoler föder en reflexiv modernitet. Ambitionen är att undersöka hur detta reflexiva tillstånd försiggår på ett individuellt plan, närmare bestämt inom en yrkesgrupp som bedriver omdebatterad biomedicinsk forskning. Den empiriska ingången är diskussioner om etik som författaren har haft med forskare från Lund Stem Cell Center. Forskarnas funderingar präglas av komplexitet och motsägelsefullhet. Å ena sidan (...) förekommer ifrågasättande av den egna forskningen, å andra sidan en pragmatisk inställning som innebär att den laboratoriestyrda verksamheten blir riktgivande. Artikeln visar hur reflexioner om etik får ringa betydelse för hur biomedicinsk kunskap produceras – snarare blir de redskap för forskarna att göra yrkesverksamheten kulturellt hanterlig. Artikeln betonar samtidigt att på sikt får reflexiva etiska samtal betydelse för forskningens praxis. (shrink)

I den moderna straffrättsliga diskussionen framhålls det ofta att straff ska utdömas på rationella och inte emotionella grunder. Rättssystemet ska sålunda inte hänge sig åt “primitiva hämndaktioner” utan systematiskt arbeta för att förebygga brott och mänskligt lidande. Förutom att ett sådant synsätt har tydliga utilitaristiska förtecken så innehåller det också starka retoriska inslag eftersom det sätts likhetstecken mellan brottsprevention och rationalitet, medan moralisk indignation och krav på rättvisa endast beskrivs i termer av primitiva, emotionella hämndbegär. I den här artikeln har (...) jag för avsikt att genom en analys av vedergällningsbegreppet visa att vedergällningens logik är rotad i vårt sätt att förhålla oss moraliskt till varandra – att den är ett uttryck för vår livsform. Jag kommer vidare att försöka åskådliggöra att vedergällningen är moraliskt sofistikerad snarare än primitiv. Slutligen kommer jag att framhålla att vedergällningens logik är en viktig komponent i vårt straffbegrepp, men att vedergällning och straff ändå måste särskiljas. Jag vill redan nu klargöra att jag i artikeln utgår från en analys av vår “vardagliga” användning av begreppsom ‘hämnd’, ‘vedergällning’ och ‘straff’. Det betyder att jag högst medvetet har valt att inte utgå från en teoretisk filosofisk diskussion om straffets rättfärdigande. Jag vill heller intepresentera någon ny form av retributivistisk teori, utan nöjer mig med att göra anmärkningar om hur vi faktiskt använder de begrepp som här särskådas. (shrink)

Facit till några Argument i "Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi" innehåller, som titeln skvallrar om, ett facit till några övningar i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi. Flera olika bevismetoder illustreras: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. Boken innehåller mer än 50 sanningstabeller, mer än 70 naturliga deduktioner och ca 100 semantiska tablåer. Den innehåller fullständiga lösningar till ca 240 argument och en stor mängd skisser till lösningar. I vissa fall indikerar svaret bara om argumentet är (...) giltigt eller ogiltigt. I vissa fall ingår bara en symbolisering av en viss paragraf. Det är upp till läsaren att själv försöka bedöma om dessa argument är bra eller inte. Boken innehåller exempel på satslogiska, predikatlogiska, modallogiska och deontiska härledningar. Alla argument från Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi som analyseras eller värderas i denna bok förekommer också i detta facit i sin helhet. Det är därför möjligt att ha utbyte av denna bok även om läsaren inte har tillgång till Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi. Men eftersom Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi innehåller många argument som inte tas upp i detta facit är det lämpligt att först arbeta med övningarna i Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och därefter jämföra de egna analyserna med lösningarna i detta facit. -/- Produkt information Publicerad: Januari 18, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 580 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till politisk filosofi och rättsfilosofi. Tonvikten ligger på den politiska filosofin. Boken innehåller tio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till politisk filosofi och rättsfilosofi. Kapitel 2 handlar om konservatism. Kapitel 3 handlar om liberalism. Kapitel 4 handlar om socialism. Kapitel 5 handlar om anarkism. Kapitel 6 handlar om kommunism. Kapitel 7 handlar om ekologism. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i politisk filosofi och rättsfilosofi. De flesta (...) argument i detta kapitel kan analyseras med hjälp av satslogik. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i politisk filosofi och rättsfilosofi. För att analysera argumenten i detta kapitel krävs i regel predikatlogik. Även Kapitel 10 innehåller blandade övningar i politisk filosofi och rättsfilosofi. För att analysera argumenten i detta kapitel krävs i regel modallogik eller deontisk logik. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller ett antal argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: April 15, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 216 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till metaetik. Den innehåller nio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till moralfilosofin. Det innehåller information om vad metaetik är och om hur metaetiken förhåller sig till den normativa etiken, till praktisk (eller tillämpad) etik och till deskriptiv moralfilosofi. Kapitel 2 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 3 handlar om medvetandefilosofiska frågor. Kapitel 4 behandlar kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 5 handlar om metafysiska frågor. Kapitel 6 handlar om logiska (...) frågor. Kapitel 7 handlar om övriga metaetiska frågor, om relativism, objektivism och subjektivism. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi eller i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Juni 24, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 448 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till kunskapsfilosofi (epistemologi eller kunskapsteori). Den innehåller tio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till kunskapsfilosofi. Kapitel 2 handlar om kunskapens natur. Vad är kunskap? Kapitel 3 tar upp olika berättigandeteorier. Vad är vi berättigade att tro? Kapitel 4 handlar om kunskap, sanning och sannolikhet. Kapitel 5 handlar om kunskapens möjlighet. Kan vi veta någonting? Kapitel 6 handlar om kunskapens källor. Hur får vi kunskap? Kapitel 7 (...) handlar om kunskapens eventuella begränsningar och om epistemiska och doxastiska normer och värden. Kapitel 8 berör olika metaepistemologiska frågor. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i predikatlogik och kapitel 10 innehåller blandade övningar i epistemisk logik och modallogik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Maj 4, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 562 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till religionsfilosofi. Den innehåller femton kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till ämnet. Kapitel 2 tar upp några begreppsliga frågor. Vad är en religion? Det innehåller även en kort beskrivning av några vanliga religioner. Kapitel 3 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 4 handlar om religionssociologiska och religionspsykologiska frågor m.m. Kapitel 5 handlar om religiös monism, pluralism, relativism, naturalism m.m. Kapitel 6 handlar om berättelser, myter m.m. Kapitel (...) 7 handlar om fenomenologiska frågor. Kapitel 8 handlar om religiösa handlingar m.m. Kapitel 9 handlar om kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 10 handlar om metafysiska frågor. Kapitel 11 handlar om moralfilosofiska frågor. Kapitel 12 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 13 innehåller blandade övningar i relationell predikatlogik (med och utan identitet). Kapitel 14 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Kapitel 15 innehåller en sammanfattning. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: Många argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. (shrink)

Johannes Rudbeckius (1581–1646) var en av de främsta kyrkoledarna i stormaktstidens Sverige. Under studietiden i Wittenberg influerades han av ”luthersk skolastik”, enligt vilken förnuft och uppenbarelse är förenliga som kunskapskällor och logik är ett instrument för teologi. -/- I boken visar Tero Tulenheimo hur Rudbeckius lade vikt vid logik som stöddisciplin för teologi. -/- Inledningsvis behandlas frågan om omfattningen av Rudbeckius teologiska produktion. Här argumenterar Tulenheimo emot Bengt Hägglunds tes, enligt vilken Rudbeckius skulle ha författat en viktig opublicerad handskrift om (...) dogmatik. -/- Med hänvisning till Rudbeckius publicerade dissertationer lyfter Tulenheimo fram Rudbeckius reflektioner över språkanvändning, diskussion om förnuftsargument för uppenbarelsesanningar samt begreppsanalytiska frågeställningar. (shrink)

Ett urval essäer, reportage, recensioner och insändare. De behandlar existentiella frågor, kapprustningen, idén om en stundande ekokatastrof och visar nya sidor hos den nordiska filosofins superstjärna. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.[Bokinfo].

Historizing Subjectivity in Childhood Studies.

I min artikel ”Att förstå – betraktelser utifrån en ny teori” (FT 31:4 Nov 2010) vill jag visa att det finns anledning att förtydliga förståelsebegreppet. Avsevärd möda har, historiskt sett, lagts ned på att definiera och bringa klarhet i begreppen kunskap och förklaring men förståelse, som når längre än vanlig kunskap, har förblivit ett otydligt begrepp. Teorin jag lägger fram i artikeln har som sin kärna en definition av förståelse. Denna utkristalliseras dels naturligt från vår vardagliga användning, dels från behovet (...) av att tydligt visa på vilket sätt förståelse är den djupaste formen av kunskap, av medveten insikt. Först när förståelsebegreppet utgör ett väl format verktyg kan kunskapsteorin nå sin fulla potential. Jag är tacksam gentemot Anders Tolland för att ha kritiskt granskat artikeln och för att han ger mig möjlighet att uttrycka teorin klarare. Tollands kritik berör främst oklarheter avseende innehållet i de abstraktioner som, tillsammans med jämförelser, är centrala element i teorin. Tolland bidrar också till förtydliganden, för vilka jag är mycket tacksam. Särskilt vill jag nämna påpekandena att förståelse dels kan relatera till vad något är, dels till varför det är på det sättet och att förståelse dels är en process, dels ett uppnått tillstånd. I det följande bemöter jag Tollands kritik och anser mig verkligen kunna visa att den framlagda teorin för förståelse är sammanhållen, tydlig och alls icke ”kontra-intuitiv” samt att den utgör ett viktigt, nytt kunskapsteoretiskt verktyg. (shrink)

Årets Hägerströmföreläsningar i Uppsala gavs i februari av den norske filosofen Dagfinn Føllesdal. Ämnet var "Mening og Erfaring". Dagfinn Føllesdal doktorerade 1961 vid Harvard med Willard Van Quine som handledare på en avhandling om kvantifierad modallogik. Han blev internationellt känd främst för studier om Husserls fenomenologi och dess förhållande till Frege samt för sina arbeten om Quines språkfilosofi. Allt sedan 60-talet har Føllesdal delat sin tid mellan Oslouniversitetet och Stanforduniversitetet i Kalifornien. I sina föreläsningar diskuterade Føllesdal meningsbegreppet med anknytning till (...) teorier formulerade av sådana tidigare Hägerströmföreläsare som Quine, Davidson och Kripke. En utgångspunkt för framställningen var Quines empiristiska syn på språket: Allt vi kan lära om omvärlden och varandra, inklusive språket, är grundat på socialt tillgänglig evidens. Enligt Quines uppfattning är språket väsentligen ett socialt fenomen. Detta innebär att: (i) språket har blivit till genom en social process; (ii) individens inlärning av språket sker på basen av socialt tillgänglig information; och (iii) användningen av språket är en social process. Den centrala frågeställningen som diskuterades i föreläsningarna var: Hur skall vi utifrån en empiristisk syn på språket förstå mening och kommunikation? Quine var den förste att på ett helt explicit sätt formulera denna problemställning. (shrink)

En del moraliska dilemman och samhällsproblem uppstår ur många sinsemellan orelaterade individuella handlingar eller underlåtelser, samtidigt som problemen bara kan åtgärdas genom kollektiv handling. Vi kritiserar tre sätt att resonera om ostrukturerade gruppers moraliska plikter och ansvar i sådana situationer. Därefter föreslår vi att intuitionen att en sådan grupp kan ha moraliska plikter och vara ansvarig bäst förklaras med utgångspunkt i att individer åtminstone i småskaliga fall kan identifiera sig med gruppen i en stark mening, och betrakta beslutssituationen ur gruppens (...) perspektiv. (shrink)

Vi som är radikala i socialpolitik bör vara det också i kulturpolitik. Så kunde man uttrycka sig i svensk kulturdebatt för femtio år sedan. Därmed anslås ett ledmotiv i denna essä: växelspelet mellan modernitet och modernism och dess konsekvenser för musikens vidkommande. Vi får följa denna utveckling från mitten av 1800-talet till slutet av 1960-talet med personer som Wagner, Baudelaire och Nietzsche, Schönberg, Stravinskij och Adorno, de italienska futuristerna och fransmännen kring den konkreta musiken i blickpunkten. Vi möter reflexioner kring (...) avantgardism och dess svenska varianter i symbios med folkhemmet och det hela utmynnar i ett sammanflöde av modernism och modernitet med Luciano Berios berömda Sinfonia i centrum. (shrink)

Gutenbergs tryckteknik ledde till en medierevolution som förändrades Europa. I 1500-talets början spreds litteratur, grafik och vetenskap, men också nyhetsblad om katastrofer, pamfletter om invaderande turkar och religiösa stridsskrifter. Medan mycket ännu vägde blommade renässanshumanismen genom Erasmus av Rotterdam. Han stod bakom en femtedel av Europas böcker, och skulle ge framtiden ett viktigt arv. Nina Burton skriver om Erasmus och hans tid så att man känner sig vara med när han träffar konstnärerna och de intellektuella? Albrecht Dürer, Holbein d.y., Paracelsus, (...) Thomas More och Luther? lika väl som påvar, kejsare, pedagoger och rebeller. Genom honom möter man en hel epok. Vilken var Erasmus hemlighet? I sina brev klottrade han självporträtt med dubbla ansikten, och hans förmåga att se två sidor födde ett samtal bortom all fanatism? en dröm om ett gränslöst Europa, där kultur och vetenskap knöt nya samband. Men då religiösa strider började skaka världen fick han mäktiga fiender. Erasmus visade vilken roll litteraturen kan spela i en dramatisk tid som har många likheter med vår egen. (shrink)

Artikeln tar sin utgångspunkt i två aktuella exempel på krav på historisk rättvisa efter kolonialismen: forna Mau-Mau-kämpars krav på gottgörelse för britternas övergrepp på 1950-talet och hererofolkets krav till Tyskland på gottgörelse för det folkmord som ägde rum 1904–1907. Dessa exempel aktualiserar frågan om historisk rättvisa. Vad innebär historisk rättvisa? Vilka krav på historisk rättvisa är berättigade att ställa? Hur lång tid efter övergrepp och våld finns det skäl att kräva gottgörelse? Kan kraven ärvas till efterkommande generationer? Vem bör gottgöra (...) dem som drabbats? Dessa frågor måste besvaras för att man skall kunna ta ställning till krav på gottgörelse och rättvisa. Syftet med denna artikel är att identifiera och söka besvara en rad frågor som krav på gottgörande rättvisa efter kolonialismen ställer. Avslutningsvis diskuteras kraven från Mau-Mau-kämparna som var internerade i brittiska läger och hererofolkets krav på kompensation från Tyskland.Nyckelord: Gottgörande rättvisa, kompensation, kolonialism, herero, Mau-Mau, global rättvisa, historisk rättvisaEnglish summary: The Meaning of Historical Justice after ColonialismRecently, four Kikuyus and former Kenyan Mau-Mau fighters claimed compensation for castration, torture and rape committed in the British detention camps in the 1950s. Also recently, representatives of the Herero people went to Berlin to bring home skulls that Germans brought to Berlin after the genocide at the beginning of the Twentieth Century. The detentions and abuses of Kikuyu and the genocide of the Herero people are just two examples of offenses carried out by European nations during colonialism. Do these offenses have any reverberations today? Should we simply forget about the deeds that happened such a long time ago or do they raise any legal or moral questions?The concept of justice has two dimensions, distributional and rectificatory. This article focuses on the meaning and implication of rectificatory justice for historical wrongs. The simple idea that if A is harming B, A has to correct her act, i.e. the basic idea of rectificatory justice, presupposes a line of complicated assumptions when it is applied to specific historical incidences, for example colonialism.A model provides a basis for an explication of rectificatory justice. It is then applied to a discussion of rectification after colonialism. The questions of who can rightly claim rectification and who owes rectification, if there are temporal limitations to rectification and what rectification after colonialism would imply are discussed. The article ends with an explication of the meaning of rectificatory justice, an argumentation for why rectificatory justice is commendable and an assessment of the demands of the Mau-Mau-fighters and the Herero. (shrink)

Hur verkar glömskan i samhällets och människors minne? Vilka kunskaper och erfarenheter glöms bort och försvinner, medvetet eller omedvetet, också inom forskarsamhället? Varför, hur, med vilka medel och med vilka konsekvenser? Hos den enskilda individen kan glömskan bero på olika sjukdomstillstånd. I vissa politiska sammanhang kan glömska vara ett försåtligt maktmedel. I dagens forskarsamhälle har publiceringsaktiviteten accelererat genom datoriseringen. Inom många kunskapsområden kan forskningen därför te sig som ett isberg, där endast ett fåtal arbeten sticker upp över ytan, refereras och (...) kommuniceras. Vad finns av viktigt vetande under ytan och hur förhåller vi oss till det övergripande - eller underliggande - behovet av "knowing-what-is-known"? (shrink)

En bok i hämnden, vedergällningen och hederns tecken, från stenåldern till #metoo och dagens gängkriminalitet och hederskultur. Med såväl historiska som nutida hämndexempel presenterar och fördjupar Olof Öhlen förståelsen för det breda hämndfenomenet.

Tidslogik är en gren av logiken som handlar om temporala begrepp, satser, argument och system. Inom denna gren av logiken undersöker man t.ex. uttryck såsom "Det kommer alltid vara fallet att", "Det kommer någon gång i framtiden vara fallet att", "Det har alltid varit fallet att", "Det var någon gång i det förflutna fallet att". Logiska relationer mellan satser som innehåller temporala begrepp studeras och giltigheten hos argument som består av sådana satser analyseras. I tidigare arbeten har jag diskuterat hur (...) tidslogiken kan betraktas som en form av multimodal logik. I den här uppsatsen visar jag hur tidslogiken kan beskrivas som en bimodal logik, ett slags modallogik som endast innehåller två typer av temporala operatorer. Den semantik jag använder är baserad på monotemporala ramar. En monotemporal ram är en relationell struktur som endast innehåller en primitiv tillgänglighetsrelation, nämligen relationen tidigare än / senare än. Jag utvecklar ett antal så kallade semantiska tablåsystem och bevisar att dessa är sunda och fullständiga i relation till deras semantik. (shrink)

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller en katalog över ett antal mänskliga fri- och rättigheter. I den här uppsatsen argumenterar jag för att det krävs en kvantifierad deontisk logik för att förstå den logiska formen hos flera av de normer som uttrycks i denna förklaring. Jag kommer att gå igenom ett antal argument som intuitivt är giltiga, men som inte kan bevisas i klassisk logik. Därefter kommer jag att visa hur dessa argument kan formaliseras och bevisas med hjälp (...) av kvantifierad deontisk logik. Diskussionen ger stöd åt uppfattningen att vi behöver en kvantifierad deontisk logik för att analysera många typer av normativa uttryck och kastar också förhoppningsvis nytt ljus över hur vissa centrala utsagor i FN:s allmänna förklaring bör tolkas och vilken logisk form de har. (shrink)

Logiska Övningar är en övningsbok i logik och en introduktionsbok i teoretisk filosofi. Den är indelad i sju kapitel. Varje kapitel, förutom det första, behandlar en eller flera klassiska grenar av den teoretiska filosofin. Det första kapitlet är en allmän inledning till boken och till filosofi som ämne. Övriga kapitel behandlar följande områden. Logik & Argumentationsteori (kapitel 2). Hur bör vi tänka och argumentera? Kunskapsteori (kapitel 3). Vad är kunskap och hur får vi kunskap om verkligheten? Metafysik (kapitel 4). Hur (...) är verkligheten ytterst beskaffad? Vad existerar? Vetenskapsfilosofi (kapitel 5). Vad är vetenskap? Hur får vi vetenskaplig kunskap? Språkfilosofi (kapitel 6). Vad är ett språk? Hur förhåller sig språket till vårt tänkande och till verkligheten? Medvetandefilosofi (kapitel 7). Vad är en människa? Hur förhåller sig kropp och själ till varandra? Logiska Övningar innehåller mer än 5000 tankekedjor eller argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. -/- Produkt information Publicerad: September 14, 2019 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 708 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till normativ etik. Den innehåller nio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till normativ etik. Det innehåller information om vad normativ etik är och hur den normativa etiken förhåller sig till metaetik, praktisk (eller tillämpad) etik och deskriptiv moralfilosofi. Kapitel 2 handlar om dygdetik. Kapitel 3 handlar om naturlagsetik. Kapitel 4 handlar om kontraktualism (kontraktsetik) och rättighetsetik. Kapitel 5 handlar om kantianism, sinnelagsetik och pliktetik. Kapitel 6 (...) handlar om konsekvensetik. Kapitel 7 handlar om prima-facie-etik, omsorgsetik och situationsetik. Kapitel 8 handlar om fenomenologisk etik och existentialistisk etik. Kapitel 9 innehåller kort information om diverse andra normativa teorier och blandade övningar. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: April 15, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 418 sidor. (shrink)

Den tredje earlen av Shaftesbury (1671–1713) var en av 1700-talets mest inflytelserika filosofer. Dialogen Moralisterna är Shaftesburys viktigaste verk, i vilket han undersöker den godhet, kärlek och skönhet som utmärker naturen och samhället. Med sin säregna blandning av moralfilosofi, estetisk teori och poesi intar Moralisterna en unik plats inom den europeiska upplysningen. -/- Karl Axelsson är lektor i estetik vid Södertörns högskola. Utöver själva översättningen bidrar han med en omfattande inledning om Shaftesburys filosofi, förklarande noter och hänvisningar till Shaftesburys övriga (...) verk. (shrink)

I årtusenden har människan försökt definiera livet – hur levande djur och växter skiljer sig från död materia. Problemet är dock att livet är mångfacetterat, och varje regel har sitt undantag. Vi försöker möta kommande utmaningar med nya livsformer, genom att lyfta fram en ny definition av liv.

By definition, “logic of postmodernism" would appear to be a contradiction in terms: philosophic post¬modernism emerged as a critique of attempts to found philosophy on some principle of reasoning and to found reasoning on some formal guidelines for how we ought to think. Nonetheless, there are two reasons why Charles Sanders Peirce (1839-1914) ought to be labeled the logician of postmodernism — the philosopher who, more than any other, etched out the normative guidelines for postmodern thinking. The first reason is (...) that Peirce attempted to accomplish the impossible, or at least the contradictory. He launched his philosophic career with a logical critique of "Cartesianism" — his label for the modernist attempt to found philosophy on some formal principles of reasoning. He then attempted to replace the principles of Cartesian reasoning with a set of anti-modernist principles that proved themselves to be as modernist as their contraries. The second reason for giving Peirce his label is that his failures to accomplish the impossible engendered in him something he was unable to achieve willfully: a habit of self-critical yet self-affirming thinking that was neither modernist nor anti-modernist but, rather, a disciplined variety of postmodern thinking. In his later years, Peirce began to sketch out the principles of philosophic postmodernism by describing features of his own emergent habit of thinking. This sketching comes close enough to what I would label a logic of postmodernism — where the method of logic is as postmodern as the thinking it describes. (shrink)

Som de första vetenskapliga tidskrifterna brukar man räkna den franska Journal des Sça- vants och den engelska Philosophical Transactions, som båda började ges ut år 1665. Redan under dessa tidskrifters första årtionden skaffade sig redaktörerna vanan att ta hjälp av experter inom olika områden med att granska manuskript. Detta system har sedan dess kommit att utvecklas och systematiseras, och kallas med en svåröversättlig engelsk term ”peer review”. Termen anger att manuskripten granskas av experter inom sitt specialområde. Dessa experter, som kallas (...) ”referees” (referenter) är författarens kolleger inom respektive specialitet, men behöver inte alls vara mer kunniga eller erfarna än författaren själv. Systemet med referentgranskning har ofta kritiserats, men ingen har funnit något bättre sätt att kvalitetsgranska vetenskapliga arbeten än att lämna ut granskningen till experter inom respektive område. (shrink)

Den moralfilosofiska traditionen har sina begränsningar. De frågor som stått i centrum för den moralfilosofiska diskussionen har ofta varit helt andra än de som människor i det praktiska livet har uppfattat som centrala moraliska problem. En viktig begränsning är att moralfilosofin, liksom beslutsteorin, nästan uteslutande har handlat om hur man hanterar välavgränsade problem där handlingsalternativen är givna. I det verkliga livet löser vi ofta moraliska problem genom att finna på nya handlingsalternativ, som inte fanns med från början.1 En annan begränsning (...) är att moralfilosofin till allra största delen har handlat om situationer där konsekvensen av de olika handlingsalternativen är välkänd. I det praktiska livet är det annorlunda. Vi vet sällan med säkerhet vad som kommer att bli följden av de olika alternativ som vi väljer mellan. Man kan också uttrycka detta så att moralfilosofin i huvudsak rör sig i en tänkt deterministisk värld, där man inte behöver räkna med någon slump. Detta är aningen märkligt mot bakgrund av det oerhörda genomslag som sannolikhetstänkande och på senare år även kaos har fått inom andra vetenskapsområden. Det finns naturligtvis förklaringar till detta moralfilosofins kvardröjande i en äldre världsbild. Redan i det deterministiska fallet uppstår svårhanterliga problem som man gärna ger sin odelade uppmärksamhet. Dessutom finns det en särskild disciplin, beslutsteorin, som behandlar beslut under risk och osäkerhet. Man har i allmänhet tänkt sig ett slags arbetsfördelning, där problemen med risk och osäkerhet utelämnas i moralfilosofin för att i stället hanteras inom beslutsteorin med rena rationalitetsprinciper (dvs. utan att moraliska principer är inblandade). Enligt min mening är denna arbetsfördelning inte hållbar. Betrakta t ex osäkerheten om hur klimatet kommer att förändras med nuvarande utsläppstrender för växthusgaser. Denna osäkerhet ger upphov inte enbart till ett problem om rationellt beslutsfattande utan också till moraliska problem.. (shrink)

In the course of. his philosophic career, Charles Peirce made repeated attempts to construct mathematical definitions of the commonsense or experimental notion of 'continuity'. In what I will label his Final Definition of Continuity, however, Peirce abandoned the attempt to achieve mathe­matical definition and assigned the analysis of continuity to an otherwise unnamed extra-mathematical science. In this paper, I identify the Final Definition, attempt to define its terms, and suggest that it belongs to Peirce's emergent semiotics of vagueness. I argue, (...) further, that it marks the transformation of Peirce's synechism. Before the time of his Final Definition, Peirce adopted a theory of continuity as a foundational principle of metaphysics and assumed this principle might be formalized in a mathe­matics of continuity. After the Final Definition, Peirce abandoned his foundationalism in favor of what he called a critical common-sensism. This is the claim that philosophy (and with it, logic) derives its norms from the observation of actual cognitive practices and that continuity is a distinguishing mark of actual as opposed to merely possible or imagined practices. (shrink)

I sitt berömda bevis för tidens overklighet påstod McTaggart att det sätt händelser tycks skifta position i tiden från framtid till nutid och till förfluten tid, innebär en motsägelse. Vad McTaggart egentligen menade har varit föremål för en livlig debatt ända sedan beviset först publicerades 1908. Beviset består av två delar. I den första argumenterar McTaggart för att ingenting kan förändras förutom genom att övergå från framtid till förfluten tid. I den andra argumenterar han för att en sådan övergång innebär (...) en motsägelse och att det därför inte kan finnas någon förändring överhuvudtaget, vilket i sin tur innebär att det heller inte finns någon tid. De flesta filosofer är i dag eniga om att McTaggart har fel, men oeniga om på vilket sätt han har fel. Olika filosofer förkastar olika delar av beviset, beroende på om de har vad som kallas en A- eller B-uppfattning av tiden. De som har en A-uppfattning förnekar att tid förstådd som övergång från framtid till förfluten tid är motsägelsefull. De som har en B-uppfattning förnekar att en övergång från framtid till förfluten tid är nödvändig för förändring, men håller med om att sådan övergång är motsägelsefull. Det är min uppfattning att denna oenighet beror på att McTaggarts argument från första början blivit missuppfattat, av både A- och B-teoretiker. Av någon anledning har det alltid betraktats som ett självständigt argument, ett som är oberoende av det ontologiska system McTaggart förespråkade. Jag föreslår ett nytt sätt att förstå hur han menade att tiden är motsägelsefull. Ett sätt som tar hans ontologiska system som utgångspunkt. (shrink)

Sokrates var inte bara en filosofisk nydanare. Genom sitt sätt att involvera sina samtalspartners i den filosofiska processen var han också i hög utsträckning en pedagogisk nydanare. Hans pedagogiska grundidé var den så kallade majeutiska metoden – det vill säga ”barnmorskemetoden”. Med det menade han att han inte överförde sina egna färdiga tankar till den han talade med utan han hjälpte sin samtalspartner att föda sina egna tankar. Inom pedagogiken är det vanligt att använda den så kallade ”Sokratiska metoden” vilket (...) i sin enklaste form bara innebär att man ställer frågor till studenterna. Den här artikeln kommer emellertid att handla om en mer sofistikerad metod som används för begreppsanalys/begreppsdefinition i grupp. Metoden är inspirerad av Sokrates men skiljer sig också en del från hur Sokrates själv grep sig an sina dialoger – åtminstone så som de beskrivs av Platon. Artikeln innehåller en kort historisk och pedagogisk bakgrund men syftar framför allt till att utgöra en praktisk vägledning för genomförande av sokratiska dialoger i filosofiundervisningen. Artikeln bygger framför allt på mina egna erfarenheter av att använda Sokratisk Dialog i undervisningen vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och i det privata näringslivet. Artikeln vänder sig till alla som undervisar i filosofi på universitetet eller gymnasiet eller i filosofiska metoder för studenter vid andra utbildningar, t.ex. värdeteori, vetenskapsteori eller tillämpad etik för ingenjörer eller medicinare – eller i vilket annat ämne som helst där det förekommer begrepp som saknar en enkel och knivskarp definition men som är viktiga för ämnet. (shrink)

How is Jewish-Christian theological dialogue possible today? Assuming that the possibility of dialogue is not something to be envisioned by any individual thinker a priori, I offer here a study of two examples of successful Jewish-Christian theological dialogue: George Lindbeck's dialogue with Jewish sources and Michael Wyschogrod's dialogue with Christian sources. To garner some general lessons from these examples, I try to reconstruct the general conditions of dialogue which they appear to share. Discovering that the two dialogues may share identifiable (...) conditions of problem-solving, I label these "pragmatic" conditions, after Charles Peirce's definition of pragmatism as the claim that the purpose of rational inquiry is to solve the problems that stimulate it. I conclude that these are the conditions that may underlie theological dialogue among the specific group of Jewish and Christian theologians to which I believe Lindbeck and Wyschogrod belong. These conditions may underlie dialogues typical of other groups, too, but there is no way to know this a priori. (shrink)

The great American philosopher, Charles Peirce, calls his pragmatism a continuation of Jesus' teaching, "Ye may know them by their fruit," and labels his cosmology a doctrine of "Christian Love." Nonetheless, I have found Peirce's understanding of Christianity to be surprisingly unpragmatic. Peirce's pragmatism itself displays an unpragmatic side and the tension between his pragmatic and unpragmatic tendencies reappears in his philosophic theology. I am not certain what a consistently pragmatic Christian theology would look like, but I know pragmatism is (...) the rule rather than the exception in rabbinic Judaism, that is the classical, post-Biblical Judaism of the Talmud. In this paper, therefore, I evaluate Peirce's pragmatism and his Christian theology from the perspective of the rabbis. (shrink)

In HEBREW SCRIPTURES, in rabbinic literature and for most Jewish thinkers, "truth" (emet) is a character of personal relationships. Truth is fidelity to one's word, keeping promises, saying with the lips what one says in one's heart, bearing witness to what one has seen. Truth is the bond of trust between persons and between God and Humanity. In Western philosophic tradition, however, truth is a character of the claims people make about the world they experience: the correspondence between a statement (...) and the object it describes, or the coherence of a statement with what we already know about the world. As if divided by their dual allegiance to the traditions of Jerusalem and of Athens, Jewish philosophers often believe themselves forced to choose between the two meanings of truth, producing what we may call objectivist and personalist trends in Jewish thought. I suggest that, for a type of scripturally grounded Jewish philosophy, truth names the end of a process of inquiry that passes through several stages of trusting, reexamining, yearning, witnessing, critically testing, and re-sourcing. I suggest that this process bears analogy to Charles Peirce's pragmatic account of the stages of problem solving. -/- . (shrink)