Johannes Rudbeckius (1581–1646) var en av de främsta kyrkoledarna i stormaktstidens Sverige. Under studietiden i Wittenberg influerades han av ”luthersk skolastik”, enligt vilken förnuft och uppenbarelse är förenliga som kunskapskällor och logik är ett instrument för teologi. -/- I boken visar Tero Tulenheimo hur Rudbeckius lade vikt vid logik som stöddisciplin för teologi. -/- Inledningsvis behandlas frågan om omfattningen av Rudbeckius teologiska produktion. Här argumenterar Tulenheimo emot Bengt Hägglunds tes, enligt vilken Rudbeckius skulle ha författat en viktig opublicerad handskrift om (...) dogmatik. -/- Med hänvisning till Rudbeckius publicerade dissertationer lyfter Tulenheimo fram Rudbeckius reflektioner över språkanvändning, diskussion om förnuftsargument för uppenbarelsesanningar samt begreppsanalytiska frågeställningar. (shrink)